 Perspektivstudien sätter ribban. Det krävs ett fyrdubblat försvar 2035 för att möta hoten. Det kostar 115 miljarder om året, räknat i årets penningvärde, och det tillkommer investeringskostnader på vägen. Även om det är långt fram i tiden behövs beslut redan nu för att komma dit.
”Vi har ett system som inte är byggt för tillväxt” sa konteramiral Jonas Haggren som leder studien i dag på ett möte med Sjöofficerssällskapet på Försvarsmaktens högkvarter. Det brådskar. Om en väpnad konflikt bryter ut i Östersjön, ligger rysk förmåga klart över vad väst kan avdela och svensk förmåga minskar. Sverige kommer att påverkas av en konflikt och vi tar en säkerhetspolitisk risk om vi inte stärker försvaret, sa Jonas Haggren. ”Vi har tänkt nerdragning i decennier. En tillväxt till 2025 medför förstärkt uthållighet i FM Org 16 ([den organisation Försvarsmakten har att spela med i dag]. Att hålla denna organisation fullt bemannad kostar 65 miljarder om året.” Det som behövs för att möta hotbilden är försvarsvilja, menade Jonas Haggren. ”Det krävs försvarsvilja på den politiska nivån för att hantera försvaret, en genuin vilja. Och det är inte bara försvarsvilja, det är också betalningsvilja.” Jonas Haggren menade på en fråga att det var en tuff uppgift att lägga perspektivstudien på bordet, en studie som ligger utanför politiska ramar och med kostnader. ”Samtidigt som vi ber om mer pengar för innevarande år.” Det återstår en lång väg att gå till FM35, den organisation som ska försvara Sverige 2035, menade Jonas Haggren. ”Det är ett arbete som vi börjat. Grogrunden är lagd” sa han. Med Försvarsmaktens perspektivstudie kan Sverige komma ur en tradition av att tänka nerdragning. Det menar konteramiral Jonas Haggren. Foto: Per Lunqe // Per Lunqe
0 Kommentarer
 Är Finland bättre än Sverige på totalförsvar? Frågan går till Peter A Mattsson, rysslandsexpert och universitetslektor vid Försvarshögskolan.
”De har i alla fall inte lagt ner sitt. Vi hade ett bra totalförsvar. Det är den stora skillnaden. Vi måste börja om nästan från noll” säger Peter A Mattsson. Men, det har inte alltid varit så. ”De lärde sig av oss, hur vårt totalförsvar såg ut. Det fanns delar i vårt koncept som de tog över. Sedan har de förstås lärt sig själva under kriget mot Ryssland. De har en helt annan bakgrund, en annan tradition.” Finns det en annan försvarsvilja i Finland? ”Ja. De vet hur viktigt det är med det totala samhället. De var utsatta för ett totalt krig. Då fick de ställa om hela samhället.” Det är den erfarenheten Finland har med sig, menar Peter A Mattsson. ”Finländarna organiserar sitt totala försvar på ett sätt som jag tycker är intressant. Man övar regelbundet, såväl det militära som civila försvaret” säger han. Finland har pekat ut 49 strategiska områden som ska fungera inte bara på pappret. De ska fungera i kris och krig. Finländskt näringsliv är med. ”Man har gjort en outsourcing som innebär att företagen måste ge stöd till samhället och därigenom också till försvaret, inte minst inom logistik. Myndigheter och departement, alla har tydligt utpekat ansvar för vad de ska göra. Ansvar fördelas och man övar. Detta har vi inte i Sverige.” Så nu lär vi av Finland? ”Nu får vi lära oss av dom. Vi är bröder och systrar och hjälps åt. Det kanske blir försvarsövningar, rentav en försvarsunion med Finland. Det skulle vara bra för oss, det skulle vi båda tjäna på” säger Peter A Mattsson. *I Finland svarar försvarsdepartementet, försvarsministeriet för att försörjningsberedskapen upprätthålls. Den finländska försvarsmaktens möjligheter att verka i krig baserar sig till stor del på resurser som fås på annat håll i samhället. Försvarsministeriet svarar för samordningen av totalförsvaret, ska se till att samhällets ekonomiska basfunktioner finns kvar också under kris och krig. Samhället ska fungera och försvarets materiella förutsättningar ska kunna tryggas. Försvarsministeriet ska också se till att försvarsviljan hålls vid liv.* (Finländska försvarsministeriet 2017) Finlands flagga är också en symbol för försvarsvilja. Foto: Wikimedia Commons // Per Lunqe  Ett kvinnligt nätverk har startats av Försvarsutbildarna i Stockholm, Nätverk för tjejer. Det finns på Facebook och de unga kvinnorna har haft ett första möte på Livgardet i Kungsängen. 16 kom och lyssnade på kvinnliga yrkesofficerare, om hur deras karriär i försvaret ser ut.
”Vi är nu 30 med i Facebookgruppen” säger Nina Hallberg som startat den och nätverket. Tillsammans med kn Gunnar Svärd sköter Nina Hallberg, som är hemvärnssjukvårdare och instruktör, praktiska saker som att boka möteslokaler och föreläsare. Nätverket är ett initiativ från ungdomsverksamheten i Stockholm. På det första mötet var temat möjligheter som kvinna i Försvarsmakten eller i frivilligorganisationer. Det blev diskussioner om karriärmöjligheter. Men man pratade också om annat. ”På en fråga om någon av tjejerna någon gång inom verksamheten utsatts för sexuella trakasserier eller kränkningar, där var det många som svarade ja. De visste då att de skulle vända sig till en instruktör eller avdelningschef, till kompisar. Med andra ord att detta tas på allvar” säger Nina Hallberg. Det blev också diskussioner om vilka egenskaper en bra soldat har. Man kom fram till att en bra soldat är kamratlig och har viljestyrka, att det är egenskaper som inte är könsbundna. De unga kvinnorna uppmuntrades att fortsätta inom försvaret, antingen genom att göra värnplikten, bli ungdomsinstruktörer eller att gå med i Hemvärnet. Under det första mötet fick alla som var med information om de olika vägarna. 2. amfibiebataljonen, ett av många förband som kvinnor kan söka sig till. Möjligheterna är många. Foto: Mats Nyström / Försvarsmakten // Per Lunqe  Vad betyder frivillighet och kan man jobba med krisberedskap och ha en fot i näringslivet, och den andra i frivilligheten? Svaret är ja. Richard Buske delar på tiden och tar med sig erfarenheter från det offentliga. I sju år var han säkerhetschef i Sollentuna kommun innan han förra året gick in som partner i ett företag, Kronan Säkerhet. Där jobbar han med andra konsulter, som är specialister på krisberedskap eller säkerhet.
I sitt jobb, eller vid sidan av det är Richard Buske engagerad ideellt i Stockholms länsförbund för krishantering. Där erbjuds frivilligrörelser bland annat utbildning. ”Vi binder samman privata företag och frivillighet” säger Richard Buske. Dina mål? ”Jag brinner för att få med privata aktörer i samhällets krisberedskap. Vi behöver en större förståelse för deras betydelse.” Det arbetet pågår och Richard Buske för samtal i fora som Näringslivets Säkerhetsdelegation. Ett event genomfördes vid förra årets MSB-satsning Krisberedskapsveckan, där temat var samverkan mellan privata och offentliga aktörer i krisberedskapen. Frivillighet? ”Som offentlig aktör, jag har erfarenhet från Sollentuna kommun, måste man bry sig om människors engagemang. Man måste leva lite som man lär, man ska kort sagt förstå vad frivillighet är.” Hur gick det i Sollentuna? ”Där finns en stolt historik med frivillighet. Jag tycker att vi lyckades bra. Jag hade turen att omges med människor på min avdelning som brann för frivillighet.” Det är andra styrmedel än pengar? ”Det handlar om annat än egen vinning. De vill ta ansvar och inser att det kräver både tid och energi. Ett bra exempel är Sonja Sun Johnsen från Frivilliga Resursgruppen i Sollentuna. Hon fick till och med pris på Security Awards förra året” säger Richard Buske. Richard Buske, förenar jobb och frivillighet. Foto: Per Lunqe // Per Lunqe  Försvarsberedningen vill förstärka sjukvårdens förmåga att ta hand om skadade vid ett krig, att verksamheten anpassas för att ge tillräcklig vård. Minst ett sjukhus i varje civilområde ska pekas ut av landstingen för vård vid fall av krig. Vi frågade Johan Carlstedt som arbetar med civil beredskap på Socialstyrelsen vad försvarsberedningens rapport innebär för sjukvården.
# Vad betyder försvarsberedningens rapport för sjukvården i dag? ”Jag tror det är viktigt att tänka på att försvarsberedningen uttrycker ett önskat läge. Både mitt eget departement, myndighet och landstingen behöver genomföra en analys och fatta beslut utifrån försvarsberedningens och annat underlag. I min egen myndighets arbete måste då, enligt mig, exempelvis ingå en dialog med landstingen och länsstyrelserna i ett eller flera forum som i dag saknas” svarar Johan Carlstedt. # Vad innebär det för ett sjukhus att ha förmåga till vård i krigsfall? ”För att ett sjukhus ska ha förmåga att bedriva vård i händelse av krig krävs flera saker och påverkas av vilken typ av krig vi talar om. Sjukhuset behöver förenklat ha tillgång till personal och i många fall med en speciell kompetens, till exempel kirurgisk kompetens för flertalet av de i krig typiskt förekommande skadorna. Det handlar också om tillgång till materiel och läkemedel och att sjukhuset i sig fungerar. ”Åtminstone delar av sjukhuset behöver tillgång till el, vatten och gärna IT och tele. Ett par andra viktiga förmågor är ledning och samverkan vilket sker med eller genom landstinget och andra sjukhus. För detta krävs även förmåga till tekniskt samband och det kan vara svårt beroende på scenario. Givetvis behöver även patienterna, civila och militära, kunna transporteras till sjukhuset. I fråga om transporter finns i dag identifierade behov av åtgärder.” # Vem ska betala för förmågan? ”Vem som ska betala för förmågan är i huvudsak en kommande politisk fråga, samtidigt har landstingen sedan flera år en uppgift reglerad i lag att kunna bedriva hälso- och sjukvård vid höjd beredskap.” # En annan sak i rapporten: Försvarsberedningen vill att MSB ska få ett tydligare mandat. Innebär det att också Socialstyrelsen och landstingen får tydligare riktlinjer att planera efter? ”I fråga om mandat har min myndighet redan vissa riktlinjer att planera efter men om vi får en tydligare mål- eller kravbild kan jag inte svara på. Personligen hoppas jag det. För att stödja landstingen har min myndighet sedan 2015 initierat ett antal projekt, exempelvis stöd i form av en mer utvecklad hotbild som kan bidra till landstingens arbete. Den förväntas vara klar att presenteras i sommar” svarar Johan Carlstedt. Södersjukhuset i Stockholm, ett av sjukhusen som också i krig kommer att ge vård. Foto: Wikimedia Commons // Per Lunqe  Övningar i totalförsvaret ventilerades under ett seminarium på Mötesplats Samhällssäkerhet i dag på Kistamässan. Klas Lindström, vd för globala 4C Strategies berättade om sina erfarenheter bredvid Gabriella Rentsch från MSB.
Klas Lindström pratade inte bara om övning utan också om att man vet varför man övar. Efter 20 år utan hotbild för totalförsvaret, finns nu en. Det är en början för totalförsvaret och en start inför totalförsvarsövningen 2020. Det är tre frågor man bör ställa sig, menar Klas Lindström, och om de besvaras med ”ja” då har övningen, totalförsvarsövningen, förutsättningar att bli en lyckad övning. 1 ”Vet vi vad vi ska kunna när övningen slutar?” För svenskt totalförsvar är det befolkningsskydd, funktioner eller förmågor som transporter, drivmedel och sjukvård. Och det är det civila samhällets stöd till Försvarsmakten. 2 ”Vet vi var vi står i dag?” För att veta vad vi ska kunna när totalförsvarsövningen är över 2020, måste vi förstå vad vi har i dag. Det blir en självskattning som riksdagen, regeringen, MSB och bevakningsansvariga myndigheter ska göra. Det troliga svaret skulle bli att Sverige inte har särskilt mycket i dag. ”Jag väntar på försvarsberedningens delrapport nu i december” säger Klas Lindström. Försvarsberedningen har ägnat sitt första halvår med att utreda totalförsvaret. Den ska ge lägesbild och förslag för den fortsatta inriktningen av totalförsvaret. Ett starkt civilt försvar, och att få till stånd det, det ger enligt ordföranden för beredningen Björn von Sydow en signal till omvärlden (Försvarsutbildaren 3, 2017). 3 ”Har övningen anpassats efter de övades förmågor?” Totalförsvarsövningen 2020 kommer att spela med en anpassad hotbild. En fullskalig invasion från fientlig makt skulle totalförsvaret inte mäkta med. Detta blir inget problem 2020. Med sina erfarenheter av att leverera metodstöd vid övningar och lösningar för hantering av risker åt såväl offentlig som privat sektor har Klas Lindström och 4C Strategies mycket att tillföra det svenska totalförsvaret. På seminariet pratade han om att öva smart, att öva rätt. Totalförsvaret har 2020 inte råd att öva osmart, att öva fel. ”Vad ska vi kunna 2020?” frågade Klas Lindström i Kista. Foto: Per Lunqe // Per Lunqe  Trafikverket har övat kriskoordinering och totalförsvar. Vi ställde några frågor till Anders Svenson som är nationell övningssamordnare på myndigheten.
#1 Trafikverket övade kriser under Kriskoordinering 17. Det var mycket som hände? ”Ja, Trafikverket hade hela tolv aktiviteter igång och involverade 250-300 anställda. Bland de skarpa märks trafikledningsåtgärder och dispenshantering av specialtransporter. Det övningsmoment som märktes mest var väl det gemensamma brobygget vid Örsundsbro men vi hade också ett tiotal tjänstemän som bemannade ledningsmomentens motspel från Ledningsregementet i Enköping” svarar Anders Svenson. #2 Efter Aurora övade ni nu själva, vad ville ni testa? ”Förmågan till nationell och regional koordinering men också få tillfälle att utveckla de inspel vi hanterat under Aurora det vill säga fördjupa analysen av vissa förmågor.” #3 Vad tog ni med er från Aurora? ”Trafikverket har många fler roller än att underhålla väg och järnväg genom entreprenörer eller att trafikleda samma system, detta blir mycket tydligt mot ett scenario med höjd beredskap. När den prioriterade uppgiften bland dem inom civilt försvar just nu är att stödja Försvarsmakten måste andra myndigheter ha krigsorganisationer som svarar upp till detta.” #4 Hur bra är ni på Trafikverket att hantera kriser? ”Bra, men kan alltid bli bättre! I vardagen såväl som under krigstillstånd kan det alltid dyka upp friktioner man inte fult ut råder över. Detta är något man ständigt måste belysa genom övningar och spel så att initiativkraft kombinerad med hänsyn till formella grunder finns där.” # 5 Temat för er övning var samverkan inom totalförsvaret. Vad innebär den samverkan? ”Att genom just samverkan samordna befintliga resurser och förmågor till tid och rum för att skapa effekter som gemensamt bidrar till den tröskeleffekt som ska få den tänkbare motståndaren att avstå från ett i vart fall militärt angrepp. Eller om han ändå angriper oss skapa tid för hjälp från med Sverige solidariska länder att anlända. Alltså helt enligt den doktrin som gäller för försvaret av vårt land” svarar Anders Svenson. Operatörer på Trafikverket övar kriskoordinering. Foto: Trafikverket // Per Lunqe  Var står planeringen för totalförsvaret? Anders Kallin arbetar på Försvarsmaktens högkvarter med uppbyggnaden av det som ska bli ett fungerande totalförsvar:
”Vi har flera målbilder. Närmast ska personal inom bevakningsansvariga myndigheter krigsplaceras. Enligt regeringsuppdrag 11 maj ska det vara klart 31 december 2018” säger han. 2018 ska också åtgärder för delar av det som är totalförsvarsverksamhet ha bockats av. Berörda aktörer är myndigheter som Svenska kraftnät, Livsmedelsverket och landets länsstyrelser. ”Det är utbildningar, övningar och metodstöd. Regeringen fattade i maj beslut om en rad åtgärder. Där finns också krav på robust kommunikation och skyddade ledningsplatser.” En viktig del av totalförsvaret är näringslivets medverkan. Formerna för den har ännu inte slagits fast. Livsmedelslager, drivmedel, läkemedel och andra nödvändiga resurser som också behövs under kris, höjd beredskap och krig, de ska finnas. Frågan är hur. ”Med digitalisering, utländskt ägande och just-in-time, lager på hjul, är det en svår fråga.” Anders Kallin pekar dock på Finland. ”Där har man en annan attityd till totalförsvaret. Staten använder både morot och piska.” I Finland kräver staten av företagen att de håller reservlager, och ger ekonomiskt stöd för delar av lagerkostnaderna. Företag som etablerar sig tvingas ta sin del av ansvaret för att det finska totalförsvaret ska fungera. Något att ta efter i Sverige? ”Vi har diskussioner med Finland. Vi kan dra lärdomar, men inte kopiera rakt av” säger Anders Kallin. Vilka flaskhalsar ser du? ”Utmaningen är privata aktörer.” Det är en komplex fråga som söker svar. Trots att totalförsvarets återuppbyggnad varit på agendan sedan riksdagens inriktningsbeslut 2015, har inte mycket hänt. Frågan kommer upp på seminarier, senast Folk och Försvars. Frågor kommer också att ställas på seminarierna under Samhällssäkerhet i slutet av november. ”Ett exempel är reservdelar. Ett tillverkande företag kan ha underleverantörer i Sverige men också i andra länder. Hur säkerställer man då en viss reservdel?” Det är enklare med övningar och 2020 kommer den stora totalförsvarsövningen. Försvarsmakten och MSB planerar nu den. ”Men det blir inte en sammanhållen treveckorsövning. I stället kommer vi att se flera delövningar" säger Anders Kallin. Klart är att den kommer att omfatta såväl myndigheter som länsstyrelser, kommuner och privata aktörer. Under 2018 samlas berörda aktörer för information om hur övningen ska genomföras. I Finland har man en annan attityd till totalförsvaret, säger Anders Kallin. Foto: Charlotte Pettersson / Försvarsmakten // Per Lunqe  5 snabba frågor till Freddy Jönsson Hanberg, en av personerna bakom Totalförsvarsstiftelsen.
# 1 Framgångskoncept på nätet? ”Jag tror att nyckeln till framgång i alla sociala media-kanaler är personliga inlägg med innehåll som var och en känner igen sig i. Sedan måste man vara flitig och aktiv, läsarna har förväntningar på att det kommer nya inlägg löpande och att innehållet är varierat.” # 2 Era läsare? ”Våra läsare är nog i stort sett alla som har något intresse för försvar, civilt som militärt eller personer som är intresserade av krisberedskap eller prepping. Men vi vet att så väl regeringsmedlemmar som enskilda handläggare läser våra inlägg.” # 3 Plattformarna? ”På Facebook får vi god respons. Instagram började vi med strax innan sommaren och har redan 300 följare och LinkedIn-gruppen "Totalförsvar" har över 700 medlemmar. Twitterkontot @Totalförsvar har passerat 7300 följare.” # 4 Vad lägger ni ut? ”Twitter skiljer sig lite från de andra kanalerna genom att det är så många fler inlägg per dag och dessutom länkar till andras innehåll i mycket stor omfattning. Det gäller i viss mån Facebook-inläggen också. Instagram är mer av eget innehåll. Det gör att Twitter faktiskt tjänar som en omvärldsbevakningsfunktion - även för oss själva.” # 5 Recept för det civila försvaret? ”Civilt försvar kan vi bara få fart på genom tydliga politiska direktiv och öronmärkta pengar. Vi behöver också etablera en central stabsfunktion för totalförsvar på regeringskansliet, kanske genom utöka Krishanteringsrådet så att det finns en beredningsfunktion kopplat till rådet. Det är helt centralt att ge näringslivet incitament att delta i och genomföra totalförsvarsplanering. Idag är de nästan helt bortkopplade från civilt försvar.” ”Regeringen läser oss” säger Freddy Jönsson Hanberg. Foto: Privat // Per Lunqe  I boken Att leda i svåra lägen går författarna Karlis Neretnieks och Marco Smedberg igenom flera militära händelser och beslutssituationer som de låter civila chefer kommentera. Vi bad Karlis Neretnieks svara på tre frågor.
*Civila chefer borde ha en del nytta av de ledningsexempel ni för fram? "Som det framgår av de civila chefernas kommentarer så finns det stora likheter mellan de krav som ställs på militär ledning och civil ledning. Den viktigaste slutsatsen man kan dra är att ledning är något allmängiltigt och att det är i huvudsak tidlösa faktorer som styr vad som är god ledning. Bara för att nämna några exempel på ”framgångsfaktorer” lika viktiga i civila som militära sammanhang: verksamheten ska ha tydliga mål – vad är det som ska åstadkommas, det oförutsedda inträffar alltid varför detaljerad styrning och ett otal regler oftast är ett hinder för effektiv verksamhet – delegera därför beslutsbefogenheter till dem som möter problemet, planer är bra, men det är genomförandet som räknas – det är där energin ska läggas, gott ledarskap innebär inte att vara snäll – även obehagliga besked till medarbetare vara ett sätt att visa omvårdnad, ett brett beslutsunderlag är ofta eftersträvansvärt – men konsensus innebär inte att det alltid leder till ett bra beslut. Listan skulle kunna göras längre men det här är några exempel." *Det är namnkunniga ledare som kommenterar de militära situationer ni för fram, har du som militär och dina militära kollegor något att lära av dom? "Civil ledning är ofta mer beroende av omvärldsfaktorer som inte har direkt med genomförandet av verksamheten att göra. Intressegrupper, politiska hänsyn, ägare av ett företag, hänsyn till kulturskillnader m fl. Traditionellt har militära chefer (dock inte på den allra högsta nivån) till stor del kunnat bortse från dessa. I dagens alltmer internationaliserade och opinionsstyrda miljö, även när det gäller militära insatser, kommer förmågan att väga in den typen av inflytelser kommer att öka. Här tror jag att civila ledares, sannolikt större, förmåga att göra den typen av avvägningar och vilka metoder de använder skulle kunna vara värdefulla även för militära chefer." *Att handskas med osäkerhet, att våga fatta beslut utan ett ”komplett” underlag med alla parametrar som har bäring på beslutet, är det något man kan träna upp? "Ja det kan man definitivt. Det är tämligen enkelt att öva genom att ”eleverna” utsätts för beslutsfattningsövningar där de avtvingas beslut på begränsat underlag, och gärna med lite tid för överväganden och informationsinhämtning. Här är det två saker som eftersträvas. Den ena är att skapa en mental acceptans att det kommer inte alltid (snarare sällan) finnas fullständigt beslutsunderlag. Det andra är att skapa ett mindset hos chefer där de inte bara inser att det är deras uppgift, utan också tycker att det är skojigt, att fatta beslut – tycker man inte det senare bör man nog inte vara chef. Det leder till ett eventuellt tredje syfte med beslutsfattningsövningar, sålla bort dem som inte duger till chefer." Att leda i svåra lägen kan beställas på Bokus.com // Per Lunqe  Totalförsvaret byggs och det i en värld som är osäkrare efter Rysslands annektering av Krimhalvön. På Kistamässan 28-29 november möts alla som vill vara eller är en del av svensk krisberedskap och ett framtida totalförsvar.
”Vi samlar på mötesplatsen i huvudsak personer som arbetar med samhällssäkerhet, krisberedskap och totalförsvar” säger Henrik Karlsson som är programansvarig på Folk och Försvar, en av arrangörerna bakom Mötesplats Samhällssäkerhet. Vad betyder försvarsminister Peter Hultqvists ambitioner för ett nytt totalförsvar? Hur planerar länsstyrelser och kommuner? Hur tänker civila aktörer? När ska avtal slutas? Det är frågor som kommer att ställas i Kista. Bland seminarierna märks ett som handlar om hur man gör verkstad av civilt försvar, ett om näringslivets roll i totalförsvaret och ett om hur befolkningen skyddas. Ett brett och intressant utbud. Seminarierna kommer att webbsändas för den som vill titta i lugn och ro, under eller efter. Information om mötesplatsen här. Åhörare på Kistamässan. Arrangörerna räknar med att årets mässa för totalförsvaret kommer att locka. Foto: Herman Caroan // Per Lunqe  På den multinationella marinövningen Northern Coast som gick samtidigt som Aurora 17 var informationssoldater med. Övningen samlade 16 nationer som deltog med över 5 000 soldater och sjömän. Nu skriver informationssoldaterna om sina erfarenheter på alltomförsvar.se.
Tre informationssoldater från Ledningsregementet var med ombord på några av de svenska fartygen för att stötta marinen med att sprida nyheter från övningen. Informationssoldaterna som deltog i övningen tillhör 52. Infopluton vid Ledningsregementet i Enköping. Deras främsta uppgift under Northern Coast: att producera artiklar för Försvarsmaktens webbplats och ge en spegel av övningen. ”Jag och mina två kollegor följde övningen både från örlogsfartyg till sjöss och från land. Genom våra texter och bilder ville vi ge utomstående en inblick i hur de olika nationerna tillsammans övade. Det tycker jag att vi lyckades bra med” säger sergeant Thomas Melin. Precis som sina kollegor vid Infoplutonen är Thomas Melin tidvis tjänstgörande, med såväl grundläggande soldatutbildning som medieutbildning i bagaget. ”Eftersom jag har en bakgrund som värnpliktig i flottan kändes det extra kul att få delta i en stor marinövning som Northern Coast.” Plutonens personal skall kunna agera på samtliga nivåer och arenor där Försvarsmakten verkar, men också inom de flesta områdena som rör informationslandskapet. ”Att vara informationssoldat är en omväxlande tjänst, den här gången fick jag förutom artikelskrivandet hjälpa till med pressträffar, uppdatera övningens Facebooksida och jobba i den stab som ledde övningen. Och så fick jag träffa försvarsministern” säger Thomas Melin. Förbandet Combat Camera består av en pluton heltidsanställda fältfotografer som fokuserar på produktion av bild. 52.a Infopluton är, precis som Combat Camera, en operativ resurs, men officerarna och soldaterna ur plutonen är mer riktade mot presshantering, textproduktion samt andra mediala frågor. En infosoldat går i land från ett fartyg. Kameran är ett viktigt arbetsredskap. Foto: Thomas Melin/Försvarsmakten. // Försvarsmakten  Rysslands inblandning i USA presidentvalrörelse och farhågorna om liknande iblandning i flera av de europeiska valen har ökat intresset för vad Ryssland sysslar med när kikarna och förstoringsglasen riktas åt annat håll. Tyvärr har intresset ganska ensidigt riktats mot desinformation och rysk propaganda vilket endast är två inslag som Kreml använder sig av.
Aktiva åtgärder (på ryska "Активные мероприятия") är ett begrepp som omfattar en mängd metoder för att påverka andra länders utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Det kan både röra sig om hemliga och om öppna metoder, om metoder som är helt lagliga och andra som helt klart är olagliga, det kan vara småsaker men också gigantiska verksamheter. Förutom de redan nämnda begreppen ingår i den ryska verktygslådan dussintals andra metoder: förfalskningar, diplomati, hot, militärövningar, annonser, ryktesspridning, inflytelseagenter, mord och en mängd andra metoder. Metoderna har används ända sedan 1917 och eftersom de fungerar på ett effektivt sätt fortsätter Kreml att använda sig av dem. Ryssarna har aldrig varit kända för att ändra ett vinnande koncept. Det är svårt att bekämpa Rysslands aktiva åtgärder. För det första är ju många av metoderna desamma som vi i väst nyttjar. För det andra kan det vara i det vara i närmaste omöjligt att skilja på en tidningsartikel som tillkommit på grund av normal nyhetsbevakning från det som publiceras som en del av en centralstyrd kampanj. Om Ryssland genomför en plötslig beredskapskontroll - är den till för att kolla beredskapen eller sker den i syfte att skrämma oss? Den möjlighet som står till buds är att kolla samtliga olika metoder över en längre tid för att se om innehåll eller frekvens ändras. Om så sker går det att se om man kan se några förändringar som kan visa sig vara signifikanta. Samtidigt måste man analysera vad Rysslands möjliga målsättning är. Vill Kreml stoppa EUs och USAs svartlistning av Ryssland och ryska representanter? Vill man stoppa Sveriges närmande till Nato och USA? Tack vare sådana analyser får man möjlighet att rikta in sina resurser för att bekämpa de aktiva åtgärder som man ser kan ha framgång och strunta i sådant som man vet att andra aktörer koncentrerar sig på. Förutom västvärldens enskilda länder drar också organisationer som EU, Europarådet och Nato åt samma håll. Därutöver finns det ett 40-tal organisationer, och think tanks i väst som ägnar sig åt att analysera och bekämpa Rysslands aktiva åtgärder. Receptet för att bekämpa ryssarnas olika metoder är snabbhet och öppenhet i att avslöja attackerna samt att visa att de utgör en del av ett mönster. Det gäller att ha bra på fötterna och att våga vara så rak och tydlig som möjligt. Är man det kommer Putin et consortes aldrig kunna få västvärlden på fall. ”Beredskapskontroll i propagandasyfte?” Joakim von Braun analyserar aktiva ryska informationsåtgärder. Foto: Jan-Peter Alm // Joakim von Braun, författare och redaktör för nyhetsbrevet Fokus Öst  Igår övade totalförsvaret på Aurora, Försvarsmaktens jätteövning. Det var i princip så mycket totalförsvar det blev denna gång. Vi ser fram emot 2020 då civila aktörer och militära ska testa sin förmåga att agera gemensamt i en egen övning.
Men vid Visby flygplats var det räddningstjänst och ambulanssjukvård från Visby och Slite, en del poliser från bombskyddet och sjukvårdare från 61. Luftvärnsbataljonen som redde ut en masskadesituation. Övningsledningen hade grundat ordentligt. Scenen för övningen var en marknadsplats. Efter simulerad attack från luften med Jas Gripen och SK 60 i B-styrkan brann det överallt. Bilar låg upp och ner och ett femtiotal skademarkörer visade varierande grad av skador. Först kom räddningstjänsten som gick in i infernot där det dessutom spelades med oexploderad ammunition. Sen kom ambulanssjukvårdarna, följda av militära sjukvårdare. Polisens bombtekniker desarmerade de stridskapslar som inte detonerat. Patienterna togs omhand i räddningstjänstens mobila katastroftält och transporter gick till det fältsjukhus som 1. Sjukhuskompaniet upprättat straxt söder om Visby vid Visborgsslätt. Visby lasarett var inte med i spelet. Normalt om man får säga normalt om en masskadesituation, hade patienter med allvarliga skador transporterats till några av Sveriges 70 akutsjukhus. Försvarsmakten är helt beroende av civil sjukvård. Hur gick det? ”Samverkan fungerade utmärkt” säger Christer Stoltz som är beredskapschef på Region Gotland. Läkare, räddningstjänst och Försvarsmakten i det mobila katastroftältet. Foto: Per Lunqe // Per Lunqe  Gotland har under den senaste veckan Auroramässigt varit inne i en gråzon. Mitt i all verksamhet bland svenska jägarförband, finländskt mekaniserat skytte, amerikanskt luftvärn och attackhelikoptrar står öns 32. Hemvärnsbataljon. Och där finns 323. Båtplutonen som förstärkt med Marine Hjemmeværnets Flotille från Dragör är med och spelar upp ett IKFN-moment i den lilla hamnen Herrvik några mil söder om Slite på Gotlands östra sida.
Jag följde med den danska besättningen i går ombord på deras 900 ton tunga fartyg Bopa från Slite. Hemma i Danmark har de flera uppgifter och det blev några på Aurora som var desamma: ytövervakning och eskort. Det marina hemvärnet i Danmark fungerar också som kustbevakning, de har ett sort uttag av timmar på fartygen. Igår var den danska besättningen B-styrka, de tillhörde främmande makt, åt en hemvärnspluton som bevakade området kring Herrvik. Spelet var att delar ur besättningen hoppade av, tog sig med en ribbåt från Bopa och sedan följde ett intressant moment inne i hamnen. Det var övningsmässigt inte krig, men inte heller egentligen fred. Plutonchefen på land var tvungen att fatta snabba beslut, och i detta läge under osäkerhet. Plutonchefen stödde sig på IKFN-förordningen som reglerar Försvarsmaktens verksamhet i fred, bland annat möjligheter till eldgivning. Det plutonchefen valde att göra var att deskalera situationen, han insåg att den var en polisiär angelägenhet. I den efterföljande genomgången var alla överens om att detta var en riktig linje. "Avhopparna" på väg mot hamnen i Herrvik där IKFN-dramat utspelades. Foto: Per Lunqe // Per Lunqe |
