Den ryska militärövningen Zapad-2017 som startar i dag har omgivits av ett antal olika besked och ett stort antal rykten. I skrivande stund är det omöjligt att med säkerhet säga hur omfattande övningen kommer att bli. En sak är dock säker - den kommer att bli avsevärt större än vad Ryssland uppger. Det visar beställda järnvägstransporter. De största övningarna idag är de årliga övningar som militärdistrikten genomför. I ett rullande schema på fyra år har vi närmast sett övningarna Vostok-2014, Tsentr-2015, Kavkaz-2016 och nu Zapad-2017. Zapad-övningen anordnas av Västra militärområdet som bland annat omfattar Moskva och St Petersburg. I förhandsinformation har det ryska försvarsministeriet uppgivit att endast 12700 soldater ska medverka. Det låter orimligt lite. För sina transporter under 2017 har den ryska krigsmakten hyrt in sammanlagt 5265 järnvägsvagnar. Av dessa är 4126 vagnar reserverade för verksamhet i Vitryssland. Enligt "Deutsche Welle" är antalet järnvägsvagnar för transporter till Vitryssland i år hela 83 gånger fler än för 2016. Granskar man samtliga järnvägstransporter med OSS-länder 2017 visar det sig att 79 procent av dem äger rum med Vitryssland. Det är inte svårt att förstå att det är övningen Zapad-2017 som drar upp statistiken till sådana höjder. Denna mängd järnvägsvagnar ska transportera fordon av olika slag till Zapad. Enligt det ryska försvarsministeriet rör det sig sammanlagt om 200 artilleripjäser, raketartilleri och granatkastare, 250 stridsvagnar, ett okänt antal lastbilar som tillsammans ska bli ungefär 680 fordon. Till detta behövs inga 4000 järnvägsvagnar. En rad olika websajter och twitterkanaler arbetar aktivt med att försöka avslöja Rysslands militära agenda genom att använda "Open Source Intelligence". Flera ukrainska sajter har nyligen publicerat fotografier tagna vid ryska järnvägsknutpunkter som visar långa tågsätt med lastbilar, pansarfordon och stridsvagnar på väg österut mot de vitryska övningsområdena för Zapad-2017. Exakt vad Ryssland och dess krigsmakt vill uppnå med sin uppenbara desinformation kommer knappast att avslöjas innan övningens slut. Helt säkert är dock att mycket av informationen är just ren desinformation. Fordonstransport på räls. Antalet järnvägsvagnar som ryska försvarsministeriet hyrt in talar för en mycket omfattande aktivitet i Vitryssland under Zapad-2017. Foto: dw.com // Joakim von Braun, författare och redaktör för nyhetsbrevet Fokus Öst .
0 Kommentarer
Planeringen har varit i gång sedan 2015 för Aurora som rullade igång i måndags. Försvarsmakten ville öva i större format och för större förmåga. Hur koordineras 22000 soldater? Frågan går till överste Thomas Karlsson, biträdande övningsledare, med telefon under biltransport i övningsområdet. ”Vi började planera i ett litet format och sedan ökade vi. Tidigt såg vi vilka krigsförband vi skulle öva, liksom civila myndigheter. Vi gjorde detta utifrån regeringens direktiv” säger han. Allt vägdes ihop och det blev den största försvarsövningen i Sverige på 20 år. Den går nu och det är ett transportskede den här veckan. ”Transporterna har börjat. Vi har ett amerikanskt och ett franskt luftvärnsförband i Säve. Det sker transporter under veckan, men de stora operativa transporterna börjar kommande måndag.” De utländska förbanden från sex länder är ett nytt inslag på en försvarsmaktsövning. ”Att de är med innebär att vi kan öva våra förmågor med andra aktörer, dels i egen styrka, men också som motståndare. Vi övar också värdlandsstöd.” De svenska förbanden, det är enheter med från såväl armén, marinen som flygvapnet, de övar nu gemensamt. ”Det sista momentet under övningen är en kustförsvarsoperation. Där är alla stridskrafter med. Hur ska de agera för att skapa gemensamma effekter?” Det ska visa sig i övningsområdet för det momentet går söder om Mälaren, mot Eskilstuna, Strängnäs och ner mot Nyköping. Sedan kommer en luftlandsättning norr om Mälaren där markstrids- och luftförsvarskrafter övar. ”Det är vitsen med hela övningen att vi för ihop många förband, ur alla stridskrafter för att få gemensam effekt” säger Thomas Karlsson. Planering på oleat modell större inför Aurora. Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten / Combat Camera. // Per Lunqe Osäkerhet är beslutsfattarens följeslagare. Då kan man lära av andra, hur militära chefer har handlat. Det är samma principer för företagsledare och chefer i civila myndigheter, menar Nils Bildt. Att fatta beslut under osäkerhet och med risker, hur gör man det? Vad innebär det att navigera i okänd terräng? Nils Bildt skriver i sin bok Ledarskap i osäkra tider om egna erfarenheter som entreprenör och som överste vid Livgardet i reserven. Han ger också flera historiska exempel ur krigshistorien som visar att visserligen var tekniken annorlunda då men förmågan att fatta beslut, att hantera risk är tidlös. Den krigsdimma som möter härförare och som militärteoretikern Clausewitz skriver om 1832, den möter också dagens beslutsfattare, civila och militära. ”Krigsdimma är osäkerhet, ofullständig information. Det är osäkra lägen. För militärer var fienden finns och hur den ser ut, tidsförhållanden och väder. Det är egna förbands stridsvärde” säger Nils Bildt. Krigsdimma mötte Karl X Gustav och hans armé vid Lilla Bält 1658 och frågan var, ska det bära eller brista, kommer isen att bära? Han sätter sin armé och Sveriges existens på spelbordet, går över isen på både Lilla och Stora Bält. Den bar och i de följande fredsförhandlingarna får han och Sverige tillbaka Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän och Bornholm från Danmark. ”Det var en av den svenska historiens största gambling. Karl X och hans arméchef Carl Wrangel hade visserligen dagen före testat isen. Det var ändå osäkert. Isarna var oberäkneliga.” Det stora beslutet var att gå eller inte gå. Den frågan ställs civila beslutsfattare också inför. Då är det bra att ha en riktning. Kompass och karta är givna verktyg under en militär övning. Ett företag eller en myndighet har sin egen navigationsutrustning, värderingar och mål. I Nils Bildts företag Teleopti används målstyrning, det som i militära kretsar kallas uppdragstaktik. Det bygger på förtroende i företaget och att det är tillåtet att göra misstag. Det är en kultur som i Teleopti lett till framgång. I dag har företaget kunder i 90 länder. Vägen dit gick både via lyckade satsningar och misstag. ”Du måste tro på dina underlydande chefer och ge dem mandatet att visa att de gör saker bättre än du. Både du och dina chefer ska vara föredömen och våga visa att vi gör fel så att de andra vågar göra fel och rapportera när det går galet. Du måste skapa en stark och förlåtande kultur” säger Nils Bildt. I den kulturen vågar cheferna fatta beslut. ”Det krävs av en ledare att han eller hon också med ofullständigt beslutsunderlag ska kunna fatta ett beslut och driva igenom det” skriver Nils Bildt i sin bok Ledarskap i osäkra tider. Då är det bra att ha ordentlig koll på kartan och kompassen. Finns en tidpunkt då du säger att nu kör vi, vi väntar inte på att få in mer information, beslutet ska fattas? ”Du kommer aldrig att få in det du tycker är tillräckligt underlag. Skulle det bli fel kan du ju svänga” säger Nils Bildt. Och när beslutsfattaren inte vågar fatta beslut? ”Det finns beslut men också icke-beslut, det vill säga att man inte beslutar något alls. Men det är ändå ett beslut, ett icke-beslut som i värsta fall kan få förödande konsekvenser, även om det för stunden kan kännas tillfredsställande att inte fatta beslutet” säger Nils Bildt. Nils Bildt har byggt upp företaget Teleopti med i dag kunder i 90 länder. Han delar med sig av egna erfarenheter och militära chefers om hur man fattar beslut under osäkerhet. Foto: Per Lunqe Ledarskap i osäkra tider kan beställas genom Pennan & Svärdet. Blir du medlem nu får du tidningen 14 september och kan då beställa Nils Bildts bok. // Per Lunqe Det kalla kriget tog slut. Skyddsrum slutade byggas. Skyddsmasker förstördes. För det nya terroristhotet skulle de ändå inte vara ett skydd. Vilka beslut togs och hur gick det till att demontera befolkningsskyddet? I början av andra världskriget kom en lag som gjorde det obligatoriskt att anlägga skyddsrum i hyreshus. Större skyddsrum i tätorter byggdes, som Johannes skyddsrum och Katarinabergets skyddsrum i Stockholm med plats för 20 000 människor. Vid varje bygglovsansökan krävdes ett skyddsrumsbesked. Sju miljoner folkskyddsmasker fanns i förråd runtom i kommunerna. Efter ett regeringsbeslut 2009 förstördes folkskyddsmaskerna i linje med den proposition regeringen lagt till riksdagen ”Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull”. Men redan 1994 upphörde tillverkningen av maskerna. De hade då tillverkats sedan 1967 av två företag som i dag gått ihop, Trelleborg och Forsheda. Johan von Knorring är länsråd i Uppsala och har tidigare varit försvarsdirektör i länet. Hur ser du på befolkningsskyddet i ditt län? ”Det behöver byggas på nytt. I dag har vi inget skydd för befolkningen om vi utsätts för ett väpnat angrepp med kemiska stridsmedel” säger han. Och besluten om att avveckla? ”När besluten om att avveckla befolkningsskyddet fattades togs ingen hänsyn till att hotbilden kunde ändras. Vi kan inte ha dagsnotering på hotbilden när vi planerar skydd för befolkningen.” 7.3 miljoner skyddsmasker som fallit för åldersstrecket har förstörts. Är det dags att låta tillverka nya? Frågan går till Svante Werger, kommunikationsdirektör vid MSB. ”Vi har fått uppdrag av regeringen att på nytt börja planera för civilt försvar. Det är i nuläget inte klart hur frågan om skyddsmasker till befolkningen kommer upp då” säger han. Också barnen fick skydd genom en tät dräkt. Foto: Per Lunqe // Per Lunqe I Transportstyrelsens kölvatten skriver Joakim von Braun, expert på IT-säkerhet och underrättelseverksamhet, om hur myndigheter rekryterar chefer, kryptering och att all information man lämnar ifrån sig kan läsas av inte bara vänner utan även av motståndare. Är vi där efter Transportstyrelsen, det går inte att hejda och det kommer mer? Transportstyrelsens och många andra myndigheters problem beror på en mix av okunnighet på flera områden parat med en feghet att inte stå upp för viktiga regler och åtaganden. Jag tror att man i högre grad måste internrekrytera chefer som kan verksamheten, organisationen och många ur personalen. Det finns en övertro att det existerar något slags "chefsyrke" där man kan ta över och basa över vilken slags verksamhet som helst. Dessutom finns det en övertro på att ekonomin är ett styrmedel som passar alla verksamheter och dessutom är den enda variabel att hålla sig till. Om i princip allt på Internet går att ta fram för den som har verktygen, kan man då tala om säkerhetsklassad information? Information bör både lagras krypterad och vara krypterad när den skickas mellan datorerna oavsett om det sker över Internet eller inne i en organisation. Båda metoderna måste kombineras och dessutom måste datorerna skyddas mot stöld. För det fjärde är fasta lösenord en obsolet teknologi sedan minst 15 år tillbaka. Lösenord med hjälp av smarta kort är nödvändigt. Då börjar vi få ett skydd som duger. Sedan måste vi naturligtvis också se till att vi inte har agenter på insidan som har tillgång till information och IT-system. Blir vi alla transparenta liksom i filmen Circle (där ett företag har information om allt och alla)? Man måste tänka på vilken information som man sprider och vart. Det gäller både privat information och den som tillhör jobbet, föreningar och organisationer jag är aktiv i. Kan det jag publicerar skada någon annan? Kan den skada någon i framtiden? Vilka personer och organisationer kan på något sätt vilja komma åt mig och varför? Vänd gärna på kuttingen och titta på dig själv och ditt jobb med en motståndares ögon. Är utvecklingen underrättelsetjänsternas dröm och säkerhetstjänsternas mardröm? Det blir svårare att skydda information och samtidigt ökar mängden information så fruktansvärt fort. Och därmed ökar antal hemligheter också. I de allra flesta fall gäller att hemligheterna ska skyddas under en viss tid. Samtidigt som världens säkerhetstjänster fått ett sämre läge har underrättelsetjänsternas möjligheter ökat. Även länder som exempelvis Ryssland och Kina, som verkligen försöker avskärma delar av de öppna nätverken, har stora svårigheter att skydda sig. Även om man känner till de faktiska problemen med säkerhet förstår man sällan möjligheten för en motståndare att samla ihop små bitar med information från ett stort antal källor och därmed skapa en helhetsbild. Det förekommer också att IT-användare av misstag sprider hemlig information som man tror lagras på insidan av nätverket men som i själva verket hamnar på lagringsmedia som kan nås av Internets många miljoner användare. Alla som sysslat med underrättelseverksamhet vet ju att "spionen lägger pussel". Detta går mycket lättare i dag tack vare IT och Internet. ”Hemlig information sprids av misstag på Internet” skriver Joakim von Braun. Foto: Jan-Peter Alm // Joakim von Braun Inte bara media utan även svenska myndigheter går igång på inträffade händelser, brandsläckning, i stället för att värdera möjliga hot. I hotskalan finns ett potent hot som inte ligger i medias blickpunkt nu, men som mycket väl kan hamna där, biologiska vapen. Biologiska vapen är en fattigmans möjlighet att åstadkomma stor skada med liten kostnad. Problemet tas upp i ”Sverige - värt att skydda” från Kungliga Krigsvetenskapsakademin. Vapnet kan orsaka skada, inte bara fysisk utan är också ett medel att skapa oro och därigenom försvaga allmänhetens tilltro till de myndigheter som ska ge skydd och trygghet. 2001 florerade pulverbrev i Sverige. Efter skarpa antraxbrev i USA fanns risken att de svenska pulverbreven skulle innehålla mjältbrandssporer, antrax. FOI, där jag jobbade på kommunikationsenheten, blev spindeln i nätet för hanteringen av pulverbreven. Postterminaler i Norrköping stängdes, smittskyddsläkare i Jönköping ville veta hur man diagnosticerar antrax och paket transporterades med polishelikopter från Kiruna till FOI:s avdelning i Umeå där försändelserna analyserades. Pulverbreven dominerade media i två veckor. Till slut blev facit: Ingen av de 476 försändelser som FOI undersökt innehöll Antrax. Därmed gick media vidare mot andra nyheter. Men för myndigheter borde biologiska vapen vara en punkt på dagordningen även i dag. Deras potentiella skräckeffekt, kärnan i en terrorists verktygslåda, och den ringa kostnaden för att uppnå skräcken gör hotet till något reellt. Det är inte bara billigt. När jag pratade med en kollega på FOI, en professor i biologi, förklarade hon hur enkelt det är, det räcker med gymnasiekunskaper och ett rudimentärt säkerhetstänk. Vad gör berörda myndigheter för att förhindra biologiska attacker och hur handhas situationer där biologiska vapen använts? Det är information som snabbt ska kunna plockas fram. Det enda Sverige pratade om under två veckor 2001 var Antrax. Foto: Aftonbladet // Per Lunqe Jag läser i en inbunden upplaga av Civila Försvarstidningen, 1988-1989. Det är civilt försvar och det är historia. Bra läsning när vi i dag famlar efter ett nytt och regeringen vill bygga upp totalförsvaret. Vad betydde frivilligheten då och vad skulle den kunna betyda i dag? Frivilligheten i civilförsvaret. ”Vi måste värdera potentialen i frivilligheten” sa försvarsminister Peter Hultqvist i oktober 2016. Men det mesta är borta. Det civila försvarets frivillighet peakade 1988 och sedan gick det utför. Civilförsvarsförbundet fick ny ledning och det var en ledning som ville förvalta, inte fortsätta bygga upp, ”sturm und drang-perioden” som nye generalsekretaren sa, den skulle bort och det blev så att också det civila försvarets frivillighet togs bort. Hemskyddet, en del av det civila försvaret, byggdes upp av Karl-Gunnar Bäck och Daniel Bildt. Det samlade som mest 50 000 hemskyddsombud. Det var människor ute i kommunerna som var beredda att hjälpa sina grannar om det blev strömavbrott, om vattnet slutade rinna och de var beredda på kriget. Civila Försvarstidningen 1988-1989 är en spegel av det civila försvar som fanns. De som då ledde försvaret i Sverige syns i tidningen. Försvarsministern Roine Carlsson talar på Hemskydd 88 i Norrköping: ”…Sveriges Civilförsvarsförbund spelar här en väsentlig roll för rekrytering och utbildning av hemskyddsombuden…” Han tycks ha menat det också. Generaldirektören för Räddningsverket Lennart Myhlback talar på Folk och Försvar om att vrida debatten ”från system och pengar till människor”, det skulle fungera i ett tal i dag också. Det luktar papper om den inbundna upplagan. Det är den tidens formgivning. Och det är en frispråkighet som den tidens civila försvar tålde. ”Då var det klart, 820 hemskyddsombud värvade i Uppsala”. Civila Försvarstidningen april 1989. // Per Lunqe Det blev en massiv vecka i kommunerna när Försvarsutbildarna lärde ut hur man ska klara sig utan vatten, el och när butikerna inte har någon mat. Det frivilliga civilförsvaret har kommit igång, en del av totalförsvaret. Krisberedskapsveckan är en vecka för att höja medvetenheten om hur man klarar sig när elen inte kommer, vattnet inte rinner ur kranarna och när livsmedelshyllorna i butikerna gapar tomma. Veckan är ett MSB-projekt med landets kommuner och denna första vecka, den kommer igen nästa år, då deltog över 230 kommuner. Frivilligorganisationer stod för en stor del av eventen. Förutom Försvarsutbildarna fanns även Lottakåren och Civilförsvarsförbundet med. Kommunernas Frivilliga resursgrupper (FRG) ställde upp på flera platser. För din säkerhet är ett koncept som Försvarsutbildarna tagit fram för krisberedskap i samarbete med MSB och det är ett arbete som löpt sedan 2014. För tre månader sedan började de informatörer och förbund inom Försvarsutbildarna som genomför föreläsningarna att förbereda den kortare varianten av För din säkerhet som nu använts under krisberedskapsveckan. Ett av eventen genomfördes i Sollentuna kommun. Där stod Försvarsutbildarnas förbund Samhällsberedskap för en kortare version av För din säkerhet. En förmiddag och en kväll informerade Maria Langen, Ulf Ibsén och Kristoffer Alm om vad kommunen gör och vad man som medborgare förväntas göra vid en kris. Det var nästan fullsatt i centralbibliotekets Aniarasal, 100 var anmälda. ”Bra väckarklocka. Jag hoppas kunna hjälpa mina grannar om det blir en kris” säger åhöraren Bertil Bäcklund. Han har byggt sitt eget hus och inrett källaren som ett skyddat utrymme. ”Jag har också en krislåda hemma, men inte så omfattande som den som de visar här” säger han. Krisberedskapsveckan kommer att genomföras också kommande år och för Försvarsutbildarnas förbund har nya kontaktvägar öppnats till kommuner runt om i landet. Maria Langen berättade om hur man klarar en kris. Foto: Per Lunqe // Per Lunqe Björn Körlof menar att regeringen inte borde ha vikt sig för Karlshamns kommun om hamnupplåtelsen till Nord Stream 2-konsortiet.
Regeringen gav 30 januari beskedet att inte invända mot Karlshamns kommuns beslut att upplåta hamnen i Karlshamn till det ryska konsortiet Nord Stream 2 och meddelade samtidigt att åtgärder ska sättas in för att skydda svenska säkerhetsintressen. Kommunens intressen, arbetstillfällen, stod emot regeringens säkerhetspolitiska överväganden och kommunen vann. ”I grunden är lagstiftningen för svag. Det är kommunalt självstyre i botten som gäller” sa försvarsminister Peter Hultqvist till Dagens Nyheter (2017-01-30). Vi bad Björn Körlof ge sin syn på kommunal självbestämmanderätt. Han har lång erfarenhet av svensk förvaltningsrätt, bland annat som generaldirektör för Fortifikationsverket. Vad menas med kommunalt självstyre? ”Kommunallagen anger att kommunen får ha hand om vissa angivna angelägenheter som inte skall handhas enbart av staten. Den visar att det är det statliga intresset som är överordnat” säger Björn Körlof. Han fortsätter: ”Vilka angelägenheter är kommunala och vilka är det inte? När jag läser kommunallagen och grundlagen visar det sig vilka som är det och jag har läst vad professorn i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, Olle Lundin anser. Han är vår främste expert på kommunallagen, han har samma uppfattning som jag.” Hanteringen? ”I samband med frågorna om Slite och Karlshamn begärde regeringen att överbefälhavaren skulle inkomma med remissyttrande. I samma ögonblick som regeringen gör det, är frågan inte bara allmänt utan även i formell mening en statlig angelägenhet.” ÖB yttrade sig och sa då att upplåtelsen var till men för svenska säkerhetsintressen. ”Därmed har regeringen fått ett besked från en statlig myndighet. Sedan begärde regeringen att få samtal med kommunrepresentanterna också på Gotland. Slite hamn skulle heller inte upplåtas [till ryska intressen], vilket heller inte skedde” säger Björn Körlof. Det gick inte så i Karlshamn? ”Där menade kommunens representanter att det inte var en fråga för regeringen, att det var en kommunal angelägenhet. Kommunstyrelsen fattade sedan beslut att hyra ut.” Också utrikesminister Margot Wallström uttalade sig om kommunalt självstyre, ”vi ska inte klampa in på den” (SvT/TT 2016-12-13)? ”Regeringen skulle inte alls ha klampat in. Regeringen skulle i stället ha förbjudit Karlshamns kommun att hyra ut till Nord Stream-konsortiet.” Det kan framstå som att regeringen vek sig för Karlshamns intressen? ”Man kan uppfatta det som att regeringen inte tyckte att man hade möjligheter juridiskt. Det tycker jag att man hade. Det var ett rättsligt felaktigt beslut. Kommunen borde ha lyssnat på regeringen” säger Björn Körlof. // Per Lunqe I skuggan av en allt hetare säkerhetspolitisk situation i Östersjöregionen jobbar försvarsberedningen med flera frågor. Uppdraget från regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist är bland mycket att ge förslag för den fortsatta inriktningen av totalförsvaret, föreslå hur cyberförmågan i Försvarsmakten kan utvecklas och titta på samarbeten med andra länder, Finland särskilt. Totalförsvaret och det civila försvaret står högt på försvarsberedningens åtgärdslista. ”Vi ska bli färdiga med delbetänkandet i december. Det ska handla om totalförsvaret” säger Björn von Sydow, tidigare försvarsminister, som är ordförande för försvarsberedningen. Försvarsberedningen börjar från grunden, för att bygga det totalförsvar eller civila försvar försvarsminister Peter Hultqvist vid flera tillfällen sagt icke existera. När det gamla civilförsvaret monterades ner försvann också den struktur som det var uppbyggt av, inte bara lager utan även den organisation som det civila försvaret litade till försvann. 50000 frivilliga hemskyddsombud som organiserades av Civilförsvarsförbundet avtackades. När försvarsberedningen nu ska utreda ett nytt civilt försvar, är frivilligfrågor en del av utredningen. Hur tänker ni runt civilt försvar och frivillighet? ”Vi kommer att se på både frivillighet och plikt. Det är också så man har det i våra nordiska grannländer, med lite olika varianter. Vi utgår från läget av höjd beredskap och krig, men det är klart att en sådan organisation skulle också kunna fungera i olika former av krishantering” säger Björn von Sydow. Men situationen är ny. Inrikesminister Anders Ygeman vill inte kopiera den struktur och de förmågor som fanns under kalla kriget. Livsmedelsförsörjning, sjukvård, transporter och cybersäkerhet är funktioner som försvarsberedningen ska utreda. Hur ska de byggas upp? Det är en stor fråga för försvarsberedningen. Björn von Sydow och medlemmarna i försvarsberedningen är medvetna om hur viktig den civila delen av totalförsvaret är. Utan den kan inte den militära delen fungera. Med stora delar av det militära försvaret avvecklat väljer nu regeringen att låta försvarsberedningen börja utreda hur det som är helt avvecklat kan byggas upp igen, det civila försvaret. Ett första steg från regeringen är pengar till länsstyrelserna. 75 miljoner i tilläggsbudgeten går till det civila försvaret. Björn von Sydow börjar från grunden med totalförsvaret. Foto: Per Lunqe // Per Lunqe Regeringen fortsätter satsningen på det civila försvaret. Det underströk försvarsminister Peter Hultqvist vid ett möte med svensk försvarsmedia. Efter överenskommelsen mellan de fem riksdagspartier som i förra försvarsbeslutet tillförde 10.2 miljarder kronor för ökad försvarsförmåga får nu kommuner, landsting och länsstyrelser 75 miljoner kronor i en tilläggsbudget som faller ut i vår. Pengarna ska användas för en ”sammanhållen” totalförsvarsplanering. ”Det blir fler övningar med det civila försvaret. För planeringen finns medel för nya tjänster” säger Peter Hultqvist. Målen för den civila verksamheten ligger fast sedan försvarsbeslutet 2015. Kommuner, landsting och länsstyrelser ska kunna fungera vid höjd beredskap och krig och då leda det civila försvaret på regional nivå. ”Det som görs i dag är att man har en viss övningsverksamhet och planering. Det här ska öka.” Det civila försvaret har i praktiken lagts ner och nu ger Peter Hultqvist inte bara omvärlden signaler utan även kommunerna, landstingen och länsstyrelserna har fått en tydlig signal om att det är dags att börja bygga civilt försvar. De 75 miljonerna ska användas med start i år. ”Vi har startat en process. Den är viktig för att utkristallisera hur totalförsvaret ska se ut och det kan inte se ut som tidigare” säger Peter Hultqvist. Peter Hultqvist satsar på det civila försvaret i ny tappning. Foto: Per Lunqe // Per Lunqe Insatsledningen har genomfört nio oanmälda beredskapskontroller sedan förra sommaren. Jag har pratat med generalmajor Berndt Grundevik om hur de går till och om poängen med kontrollerna. Med beredskapskontroller får förbanden och staberna ett kvitto på sin förmåga. Insatsledningen får reda på hur väl beredskapsuppgifter kan lösas. Generalmajor Berndt Grundevik, ställföreträdande chef insats, leder beredskapskontrollerna. Vad vill du se på en beredskapskontroll? ”Syftet med de oanmälda beredskapskontrollerna är att kontrollera hur förband och staber uppfyller kravsatta beredskapsförmågor samt kontrollera om deras uppgifter löses inom angivna tidskrav” säger Berndt Grundevik. Vad tjänar det kontrollerade förbandet på detta? ”De staber och förband som blivit kontrollerade får ett tydligt kvitto på vad som fungerar bra alternativt vad som måste utvecklas. Man kan säga att det är ett sätt att stödja förbandet med att upprätthålla rätt beredskap” säger Berndt Grundevik. Wartofta kompani vid Skaraborgs regemente under beredskapskontroll på Gotland. Foto: Bezav Mahmod / Försvarsmakten // Per Lunqe ”Vi vill stärka vår förmåga på området” säger Mikael Tofvesson som är enhetschef på MSB. Myndigheten har sedan årsskiftet en tjänsteman placerad på Stratcom i Riga.
MSB och andra myndigheter vill bli bättre på att möta desinformation och propaganda och har sedan maj 2016 arbetat på att bli ackrediterade till Stratcom. Nu är MSB och Sverige där som en del i ett internationellt kunskapssamarbete mot desinformation och propaganda. Genom att vara med i Stratcom kan MSB komma upp i en högre kunskapsnivå och sprida sina kunskaper. ”Det är inte bara för oss själva. Det är en öppen verksamhet och andra kan ta del av den kunskap vi får genom Stratcom” säger Mikael Tofvesson. Han menar att detta kan vara återstarten för det psykologiska försvaret. MSB har på kurser utbildat 4000 befattningshavare på länsstyrelser, andra myndigheter och i frivilligorganisationer. ”Vi har ökat medvetenheten hos nyckelpersoner, spridda över hela landet. Vi har skapat en grundförmåga. Genom Stratcom kommer vi att få ny kunskap som vi kan förmedla. Vi har även tagit fram och aktiverat en operativ förmåga att identifiera och möta påverkansoperationer.” Psykologiskt försvar, vad bygger det på? ”Bland annat bygger det på att medborgarna ska ha motståndskraft gentemot desinformation, vilseledning och propaganda. Det ska finnas en basförmåga” säger Mikael Tofvesson. // Per Lunqe Arasteh Heinemann kom till Sverige som flykting 1986. I frivilliguniformen försvarar hon sådant som många tar för givet. Arasteh flydde från förtryckets Teheran 1986 till Sverige och upptäckte här att det finns något att försvara, demokrati och yttrandefrihet. Tryckfrihetsförordningen fyllde nyss 250 år i Sverige och den har funnits så länge att många av oss inte reflekterar, vi tar den för given, lika självklar som att vi vart fjärde år lägger vår röst i allmänna val. Det bli lite slentrian över det hela. Arasteh vet vilket värde rätten att tala har. 1986 hade Arasteh och hennes man fått nog. De flydde från Khomeinis Iran, en religiös diktatur. Arasteh hade blivit förklarad icke önskvärd på gymnasieskolan. Och Iran och Irak var i krig. Arasteh är nu instruktör i Försvarsutbildarnas CBRN-förbund. Hon reser runt i sitt nya land och lär ut grundläggande kunskaper om stridsmedel som är förbjudna i alla konventioner men som ändå kan drabba invånarna i Norrköping, i Stockholm, i Umeå. Hon gör det också med en självklar auktoritet, jag var med på F 7 i höstas när Arasteh var instruktör på en kombattantutbildning. 30 civilanställda både lyssnade och ställde frågor. De var mer vakna än jag är van vid på utbildningar när frivilligförsvaret är ute i landet. Arasteh är också ute på rekryteringsevent för Försvarsutbildarana eller Hemvärnet, och då träffar hon människor som likt hon själv flytt ett otryggt land för att komma till ett tryggare. "När jag träffar dem, kanske från krigets Syrien, och då frågar de varför jag gick med. De känner obehag för gröna kläder, för uniformer, och det kände jag också. Det var i mitt förra hemland poliser och militärer som ville mig illa, de var regimens förlängda arm. Där betyder en uniform förtryck. Här i Sverige är en uniform trygghet. Jag bär min med stolthet" säger hon. Arasteh Heinemann gillar den svenska demokratin. Foto: Per Lunqe // Per Lunqe Ryssland förfogar över ett stort antal övade och insatsberedda förband. En styrka är förmåga till snabba beslut vid en framtida större militär operation. Begränsande är föråldrad materiel och ekonomin, en låg tillväxt i rysk BNP och inför presidentvalet 2018 tycks försvarsutgifterna minska. Det menar docent Gudrun Persson och forskningsledaren Fredrik Westerlund vid FOI som skriver om rysk militär förmåga för alltomförsvar.se. Vi har delat upp svaren i tre delar.
I rapporten Rysk militär förmåga ser ni ett alltmer auktoritärt Ryssland där utgifter för landets krigsmakt prioriteras. Kan ni ge något exempel på detta? Rysslands försvarsutgifter mer än fördubblades mellan 2005 och 2015. Detta beror framförallt på den ryska politiska ledningens målsättning att modernisera de Väpnade styrkorna med en militärreform som startade 2008. Militärreformen har åtföljts av ett stort beväpningsprogram vars implementering påbörjades 2011. Den säkerhetspolitiska utvecklingen fortsätter att präglas av anti-amerikanism, patriotism och ett auktoritärt politiskt system i Ryssland. Framtida generationer ska uppfostras i patriotisk anda, och det finns ett stort antal olika ungdomsorganisationer vilkas syfte är att ingjuta militär-patriotiska värderingar i de unga. Rysslands agerande under de senaste åren har visat att den ryska politiska ledningen är beredd att använda militärt våld för att nå sina mål. Den ökande repressionen på hemmaplan och uttalanden om att Ryssland hotas av både fiender inifrån och från Väst har skapat en betydande låsning. Det kommer att bli mycket svårt för den politiska ledningen att helt lägga om retoriken eller att reformera det politiska systemet utan att riskera sin maktposition. De ryska militära styrkorna utvecklas mot att hantera större konflikter utanför den tidigare Sovjetsfären. Vad skulle det kunna innebära för Östersjöregionen? Ryssland kräver en internationell säkerhetsordning som ska bestå av ett fåtal stormakter vilka erkänt varandras intressesfärer. Detta krav har framförts i många år, men nu har Ryssland börjat att regelbundet agera militärt för att understryka detta krav; annekteringen av Krim, den militära aggressionen i östra Ukraina och den militära operationen i Syrien. Detta är nytt – och det påverkar säkerhetsläget i angränsande, mindre stater. Inom utrikespolitiken har Ryssland tydligt pekat på att länder i närområdet vilkas regeringar är fientligt inställda till Ryssland utgör en fara för den nationella säkerheten. Detta innebär att geografiskt fokus även i fortsättningen kommer att ligga på Rysslands grannländer. // Per Lunqe |