STRIDENS KONSEKVENSER FÖR TOTALFÖRSVARET

Igår övade totalförsvaret på Aurora, Försvarsmaktens jätteövning. Det var i princip så mycket totalförsvar det blev denna gång. Vi ser fram emot 2020 då civila aktörer och militära ska testa sin förmåga att agera gemensamt i en egen övning.

Men vid Visby flygplats var det räddningstjänst och ambulanssjukvård från Visby och Slite, en del poliser från bombskyddet och sjukvårdare från 61. Luftvärnsbataljonen som redde ut en masskadesituation. Övningsledningen hade grundat ordentligt. Scenen för övningen var en marknadsplats.

Efter simulerad attack från luften med Jas Gripen och SK 60 i B-styrkan brann det överallt. Bilar låg upp och ner och ett femtiotal skademarkörer visade varierande grad av skador.

Först kom räddningstjänsten som gick in i infernot där det dessutom spelades med oexploderad ammunition. Sen kom ambulanssjukvårdarna, följda av militära sjukvårdare. Polisens bombtekniker desarmerade de stridskapslar som inte detonerat.

Patienterna togs omhand i räddningstjänstens mobila katastroftält och transporter gick till det fältsjukhus som 1. Sjukhuskompaniet upprättat straxt söder om Visby vid Visborgsslätt. Visby lasarett var inte med i spelet.

Normalt om man får säga normalt om en masskadesituation, hade patienter med allvarliga skador transporterats till några av Sveriges 70 akutsjukhus. Försvarsmakten är helt beroende av civil sjukvård.

Hur gick det?

”Samverkan fungerade utmärkt” säger Christer Stoltz som är beredskapschef på Region Gotland.

Läkare, räddningstjänst och Försvarsmakten i det mobila katastroftältet. Foto: Per Lunqe

​// Per Lunqe

---