Totalförsvaret – när ska besluten fattas?

Det är kuslig läsning, Kungliga Krigsvetenskapsakademiens vitbok Ett nytt totalförsvar. Nu är det satt på pränt: Sverige har inget. På 40 sidor går författarna till vitboken, som släpptes igår, igenom vad Sverige saknar, och det är i princip allt, till en möjlig väg ur denna tråkiga situation. Det behövs ett omtag, någon måste sätta ner foten.

Intrycket av flera seminarier och möten är att beslutsfattare väljer att inte fatta något beslut alls. Det blir det som Nils Bildt varnar för i sin bok Ledarskap i osäkra tider, det blir icke-beslut och det är icke-beslut som kan få förödande konsekvenser. Befattningshavare i regeringen, riksdagen, i myndigheter som MSB och Försvarsmakten, har anledning att läsa inte bara vitboken utan även Bildts bok.

De beslut som inte fattas nu får konsekvenser om ett år, om fem år och om tio år. Det tar tid att bygga ett totalförsvar som inte bara ska vara ett ämne på seminarier, utan även ett redskap Sverige tar till vid en försämrad hotbild, vid en gråzon och vid ett krig med stridshandlingar.

Vad saknas? Det är välkänt; robust elektronisk infrastruktur, drivmedel, transporter, livsmedel, el, tele och sjukvård. Det som verkligen saknas är beslutskraft. När eländet är känt, borde det naturliga steget vara att beslut fattas för att åtgärda det. Det räcker inte med en ny inriktning som Krigsvetenskapsakademien skriver. Någon måste trycka på knappen.

Krigsvetenskapsakademien pekar på Finland som synes vara en förebild, ett land Sverige borde benchmarka sig mot. Finländarna pratar inte så mycket. De gör. Bland många åtgärder har de investerat 1.2 mdr EUR i försörjningsberedskap. Med lagstiftning tvingar de näringslivet vara med och mot ersättning.

Vi tror inte det är så svårt att gå från beslutsvånda till beslut.

// Ingebrikt Sjövik, officer som kandiderar till riksdagen 2018 (M)
// Per Lunqe, frilansreporter