 Upprusta omgående försvaret genom statlig upplåning. Nu är ett korrekt läge för avsteg från det finanspolitiska ramverket. Häng gärna på en avbetalningsplan om det känns tryggt. Det skriver nationalekonomen Carl B Hamilton.
För ett icke-Natoland, som likt Sverige vill åka med på USA:s säkerhetspolitiska rockskört, blir betinget om 2 procent särskilt krävande i omfattning (antal miljarder kr), och vad avser tiden för att nå uppfyllande. BNP är ca 4400 mdr kr, och 2 procent därav ca 88 mdr kr. Förre Mustchefen general Erik Rossander gjorde en beräkning år 2014 som landade på ca 1,5 procent av BNP om Sveriges försvar ska vara på en nivå som våra nordiska grannländer. Ska vi upp till 2 procent av BNP innebär det ca 88 mdr kr per år i försvarsanslag, dvs ca en fördubbling per år. Den stora risken idag för Sverige är inte ökad statlig upplåning utan hotet från Ryssland. Sverige kan lätt hamna i en utpressningssituation gällande Gotland. Ska Sverige tvingas ge upp den fulla militära kontrollen av Gotland? Vårt lands statsskuld (Maastrichtdefinierad) var år 2015 ca 44 procent av BNP. En gräns som ska begränsa EU-länders upplåning ligger betydligt högre och går enligt EU vid 60 procent. Det talet är dock ingen vetenskaplig sanning. Tyskland, som är ekonomiskt urstarkt och traditionellt emot budgetunderskott, har tillåtit sig en skuldkvot på 65 procent av BNP. Om Sverige under några år skulle låna till dagens rekordlåga ränta, och öka statsskulden med 40 mdr kr/år – säg under sex år -- en fördubbling av försvarsanslaget per år -- innebär det, enkelt räknat, en ökning av skulden med ca 6x40 mdr kr = 240 mdr kr. Det innebär att Sveriges statsskuld, som år 2015 var ca 1850 mdr kr, ökar med ca 13 procent. Lyft blicken, tala gärna med folk som kan analysera aktuell ekonomi, och tänk rationellt om risker, försvar och upplåning! Luftvärnet grupperar robot 97 vid Gotlands kust under övning A11. Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten // Carl B Hamilton (extrakt från Hamiltons Blandning)
0 Kommentarer
|
