​STOR NUMERÄR MEN SVAG EKONOMI FÖR RYSK KRIGSMAKT (2)

2013, när förra utgåvan av Rysk militär förmåga gavs ut, kom ni fram till att Rysslands militära styrkor i första hand användes som svar på aggression. Nu har ni en annan slutsats?

2013 utgick vi från antagandet att Rysslands svarade på en militär aggression när vi bedömde hur många förband som fanns tillgängliga. I ljuset av Rysslands annektering av Krim, dess krigshandlingar i östra Ukraina och den militära insatsen i Syrien framstår det som mer rättvisande att bedöma antalet tillgängliga förband med antagandet att Ryssland tar initiativet till våldsanvändning och därmed har haft tid till förberedelser.

Vari ligger den ryska krigsmaktens styrka?

Rysslands militära styrka ligger dels i att Väpnade styrkorna har ett stort antal övade och insatsberedda förband, dels i att övriga delar av den ryska statsapparaten blir allt bättre på att samverka med och stödja de Väpnade styrkorna. Att kunna samla så mycket resurser under en och samma politiska och militära ledning förbättrar förutsättningarna för samverkan och medger snabbt beslutsfattande, särskilt i ett auktoritärt och centralstyrt system som det ryska.

De Väpnade styrkornas grundorganisation och förbandens ökade stridsduglighet gör det möjligt att inleda upp till två storskaliga offensiva operationer med försvarsgrensgemensam strid samtidigt, och ändå bibehålla försvarsförmåga i hela landet och en viss strategisk reserv. En sådan storskalig operation omfattar 100 000–150 000 man med 3–4 arméformationer – med sammanlagt 14–19 manöverförband motsvarande brigads storlek – som kärna och med stöd av mark-, marin- och luftstridskraftsförband. Vidare bedömer vi att ett par hundra robotar med konventionell stridsdel – eller cirka 100 med taktiska kärnstridsspetsar – kan avvaras för en fjärrstridsinsats, det vill säga för att bekämpa mål på avstånd över 300 kilometer.  Till det kommer förstås en omfattande strategisk kärnvapenarsenal.
 
Under de senaste åren har Rysslands Väpnade styrkor återkommande övat på att genomföra storskaliga offensiva operationer med försvarsgrensgemensam strid. Genom åren har allt fler ryska myndigheter deltagit i dessa övningar. Det gäller såväl väpnad trupp från andra ministerier och tjänster, som exempelvis Inrikestrupperna, som civila ryska myndigheter. Ryssland förbereder sig för ett storskaligt krig.

Svaghet?

Väpnade styrkornas främsta utmaning är att möta alla de olika hot som den ryska militära och politiska ledningen ser. Även om antalet stridsdugliga arméförband nästan fördubblats sedan 2013 – till följd av förbättrad bemanning – kvarstår det faktum att Ryssland är ett mycket stort land med potentiella konflikthärdar längs stora delar av dess långa gränser.
 
När det gäller storskaliga operationer är de Väpnade styrkornas rörlighet i stor utsträckning begränsad till det forna Sovjetområdet. För trupptransporter och försörjning av förbanden är beroendet starkt av järnväg med rysk spårvidd. Det finns också frågetecken kring förbandens och logistikorganisationens uthållighet vid ett storskaligt krig.
 
Mycket av de Väpnade styrkornas materiel är sovjetisk, om än renoverad och moderniserad. Främst Flottan och Flygvapnet har en hög andel föråldrade plattformar, även om leveranserna av nytillverkade fartyg och flygplan ökat. Än så länge ligger serietillverkning av vapensystem utvecklade efter Sovjetunionens upplösning i framtiden. 

​// Per Lunqe