Ingen ekonomi i rysk krigföring

​Inom krigsvetenskap studeras ekonomi. Ett krig kostar pengar och de ska spenderas där avkastningen är störst. Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 kostade motsvarande 200 mdr kronor (Brittiska försvarskommittén 2014-07-22). Jag har intervjuat Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, om rysk militärdoktrin och militärstrategi. Vi kom då in på ekonomi.

”Ekonomiska överväganden har inte haft något som helst inflytande på Rysslands säkerhetspolitik de senaste tio åren” säger Gudrun Persson.

Den ryska linjen är att statliga beställningar hos försvarsindustrin ska vara motorn och generera tillskott till landets BNP. Ryska tjänstemän i presidentadministrationen hade att välja, vettigt eller vansinnigt.

”Vad som hände när Putin kom tillbaka 2012 var att han jagade bort alla med ekonomisk kompetens.”

En statsbildning kan inte gå i konkurs, mark tillfaller inte fordringsägare av lån som förfallit till betalning, men den stat som blir bankrutt styrs inte längre av den folkvalda regimen utan av kreditgivare.

Det är då en fråga hur Ryssland som har en BNP 2015 på motsvarande 12000 miljarder svenska kronor (CIA World Factbook) kan dra på sig en så stor kostnad som 200 miljarder för Krim. Försvarsutgifterna ligger på 4.8 procent av BNP och historien kan upprepa sig.

”Sovjet var bankrutt 20 år innan det kollapsade. Ryska ekonomer som kan sina saker säger att Ryssland klarar sig på kort sikt, upp till fem år. Det är i det långa perspektivet problemen kommer” säger Gudrun Persson.

Gudrun Persson: ”Putin jagade bort all ekonomisk kompetens.” Foto: FOI
 
// Per Lunqe

---