FRIVILLIGHETEN 1988

Jag läser i en inbunden upplaga av Civila Försvarstidningen, 1988-1989. Det är civilt försvar och det är historia. Bra läsning när vi i dag famlar efter ett nytt och regeringen vill bygga upp totalförsvaret. Vad betydde frivilligheten då och vad skulle den kunna betyda i dag?

Frivilligheten i civilförsvaret. ”Vi måste värdera potentialen i frivilligheten” sa försvarsminister Peter Hultqvist i oktober 2016. Men det mesta är borta. Det civila försvarets frivillighet peakade 1988 och sedan gick det utför. Civilförsvarsförbundet fick ny ledning och det var en ledning som ville förvalta, inte fortsätta bygga upp, ”sturm und drang-perioden” som nye generalsekretaren sa, den skulle bort och det blev så att också det civila försvarets frivillighet togs bort.

Hemskyddet, en del av det civila försvaret, byggdes upp av Karl-Gunnar Bäck och Daniel Bildt. Det samlade som mest 50 000 hemskyddsombud. Det var människor ute i kommunerna som var beredda att hjälpa sina grannar om det blev strömavbrott, om vattnet slutade rinna och de var beredda på kriget.

Civila Försvarstidningen 1988-1989 är en spegel av det civila försvar som fanns. De som då ledde försvaret i Sverige syns i tidningen. Försvarsministern Roine Carlsson talar på Hemskydd 88 i Norrköping: ”…Sveriges Civilförsvarsförbund spelar här en väsentlig roll för rekrytering och utbildning av hemskyddsombuden…” Han tycks ha menat det också. Generaldirektören för Räddningsverket Lennart Myhlback talar på Folk och Försvar om att vrida debatten ”från system och pengar till människor”, det skulle fungera i ett tal i dag också.

Det luktar papper om den inbundna upplagan. Det är den tidens formgivning. Och det är en frispråkighet som den tidens civila försvar tålde.

”Då var det klart, 820 hemskyddsombud värvade i Uppsala”. Civila Försvarstidningen april 1989.

​// Per Lunqe 

---