Försvarsmakten – mål och medel går inte ihop

I det senaste styrdokumentet, Försvarsbeslutet 2015, visar riksdagen vad som önskas, ökad operativ förmåga, alla krigsförband ska övas, vapensystem ska köpas in och en stridsgrupp på Gotland ska byggas upp.

Finns det resurser att göra detta?

”Nej. Det har jag hävdat ganska länge. Ser man på frågan långsiktigt, sedan millennieskiftet, kan jag bara konstatera att Försvarsmakten varit strykpojkar budgetmässigt” säger Peter Nordlund, forskare på FOI.

2014 publicerade Svenska Dagbladet en nyhet under Almedalsveckan som visade att Försvarsmakten missgynnades av en kostnadsuppräkning, FPI, som gjorde att anslagsökningar åts upp av minskad kompensation för pris- och löneökningar.

Ni skriver i en ny rapport att Försvarsmaktens materielstock krymper.

”Huvuddelen av den här stocken, de höga kostnaderna för ny teknik och högre absoluta prestanda måste finansieras på något sätt, då finansieras den ofta med en lägre kvantitet.”

Svensk försvarsmateriel av hög kvalitet betalas, menar Peter Nordlund, i högre utsträckning än i andra länder med lägre kvantitet.

”Det som var 600 Draken, blev 400 Viggen, sedan 200 JAS och nu 70 JAS E/F.”

Om du jämför med andra länder?

”Många länder har en annan finansiering utöver minskat antal. De har dessutom ökat livslängden på de system de har. I Sverige syns inte samma tendens till ökade livslängder. Det kan bero på att svensk försvarsindustri är beroende av nya beställningar med korta livscykler som resultat” säger Peter Nordlund.

Han pekar på Finland.

”Finland behåller i högre utsträckning flera generationer av ett materielsystem parallellt. De förband med de mest kvalificerade uppgifterna har den modernaste materielen. Vissa andra förband har en tidigare generations materiel och förband med enklare uppgifter kanske ännu äldre materiel. Materielen får på detta sätt flera liv.”

Vi har något att lära av Finland?

”Finland har många förband och 230000 soldater. De har till exempel flera förband av samma typ där det finns de som har enklare materiel. Sverige har färre förband av samma typ, ofta bara ett, och då ett med hög kvalitet på materielen” säger Peter Nordlund.

Det problem som ÖB och försvarsministern har är att de ska leverera förmåga, relativt enkel att förutse, för de kan se vad en huvudmotståndare tänker göra.

”Ryssland prioriterar sitt försvar, men de minskade sina försvarssatsningar i minst samma takt som Sverige 1990 till 2013. Den trenden är dock vänd nu” säger Peter Nordlund.

JAS 39 Gripen är ett effektivt men kostsamt system. JAS-flottan krymper till 70 E/F. Foto: Johan Lundahl / Combat Camera / Försvarsmakten
 
// Per Lunqe

---