![]() Vilka utmaningar står svensk försvars- och säkerhetspolitik inför? Har vi anledning att vara oroade? Riksdagsledamoten Annicka Engblom (M) är oroad. Hon är oroad av flera skäl. Varför? Vi hämtar ett inlägg från hennes blogg som vi av utrymmesskäl har kortat. Annicka Engblom skriver om 2014 som var ett år då Sveriges försvar testades i luften av ryskt stridsflyg och i havet av förmodad/ade rysk/a undervattensfarkost/er. Säpo varnade för att de markant ökade ryska underrättelseaktiviteterna och värvningsförsöken i Sverige bedömdes som krigsförberedande aktiviteter i och mot vårt land är att ta på högsta allvar. Cyberaktiviteter tog fart. Från bloggen: ”Putin använder sig i sin krigsföring av en kombination av både hårda och mjuka maktmedel. Man sprider desinformation, underblåser nationalistiska, xenofobiska och homofobiska strömningar, läcker avlyssnat material och använder cyberattacker i destabiliserande syfte.” Detta är en verklighet som inte bara Försvarsmakten utan även regeringen, Försvarsdepartementet och riksdagen har att förhålla sig till, menar Annicka Engblom. Hon är oroad: ”Jag är oroad över att varken stora delar av politiken, media eller allmänheten tar det försämrade säkerhetsläget, både inom vårt land och i vårt närområde, på det allvar man borde. Jag är därför också allvarligt oroad över att beslutsfattare, främst regeringen, inte riktigt inser sitt ansvar att fatta nödvändiga beslut att tillföra de resurser som Försvarsmakten och civilförsvaret behöver för att bygga vårt samhälle motståndskraftigt. Och oron har med utvecklingen sedan dess inte minskat. Snarare tvärtom. Sedan hösten 2014 har den försvars- och säkerhetspolitiska situationen stadigt förändrats till det sämre. Den ryska ockupationen av Krim. Trumps tillträde som president i USA. Ett offensivt Kina som flyttat fram sina positioner både ekonomiskt och militärt. It-intrång och desinformation som mångdubblats och blivit mer sofistikerad. Moderaterna tillmötesgår i sin skuggbudget 2019-2022 de nödvändiga behov av ökade resurser som ÖB, Micael Bydén, flaggat för. Vi har också satt upp målet på en fördubbling av försvarsbudgeten inom en tioårsperiod, dvs en ökning från ca 1% till 2% av BNP under en tioårsperiod, vilket alldeles nödvändigt och underlättar ett närmande till Nato-medlemskap. Min mening är dock att utvecklingen av säkerhetssituationen, både i vårt närområde och utanför det, kommer att innebära att tioårsperioden snarare kan komma att handla om en femårsperiod. Försvarspengarna kan inte vänta. Kurvan behöver göras betydligt brantare av den regering som tillträder efter valet den 9 september, det vill säga kraftiga satsningar på försvar och totalförsvar samt tuffa prioriteringar inom andra utgiftsområden.” Annicka Engblom under marinövningen Baltops 2009. Foto: Privat // Per Lunqe
0 Kommentarer
Lämna ett svar. |